Jag fick en fråga om mina låttexter, framför allt de som är med i min föreställning Istället för Bahamas. Och jag tänkte att istället för att maila dem till en person, så skriver jag ut dem här, för genom åren har det kommit lite frågor då och då, så nu samlar jag dem här! Det här är alltså inte alla låtar jag släppt, utan de som finns med i föreställningen. Jag lägger gärna ut fler texter vid behov.
Kom ihåg att respektera upphovsrätten om du använder texterna på något sätt, oavsett om du läser dem för andra, sjunger dem eller skriver dem i text någonstans. Ange Anja Erika Svensson som upphovsperson, och om du har möjlighet får du hemskt gärna skicka en kopia eller länk till mig på det du använder texten till. Texterna får aldrig användas i syfte att nedvärdera eller kränka människor, är du osäker på om det skulle vara ok med mig att använda dem i ett sammanhang, fråga först.
Låtarna kommer i den ordning de spelas i föreställningen. En föreställning som jag för övrigt gärna spelar igen och igen, läs mer under fliken Föreställningar, och boka mig! Hör av dig till kontakt@anjaerika.se för mer info.
Elsas sång
Aldrig trodde jag att mitt hjärta kunde dela sig i två
Och inte visste jag att nåt så litet är det största man kan få
Men jag vill säga dig att inget större litet under kan ha skett
Och jag vill få berätta att hur liten du än är så har du gett mig
Ett hjärta som är dubbelt så stort, och helt plötsligt slår det dubbelt så fort
för din skull och för allt som du kan bli
Som om inget hänt, som om världen inte fanns innan du kom
flyttade du in i hem och hjärtan, och livet började om
Och ingen bättre början på nåt nytt kunde jag nånsin tänka mig
Och ingen bättre fortsättning på livet än att lära känna dig
I din litenhet blir allting så stort, tiden stannar men går ändå för fort
för din skull och för allt som du kan bli
Och om mitt hjärta nu har gått itu, slår dubbla slag och tiden helt tar slut
Så vill jag bara kunna vara här hos dig livet ut
För aldrig trodde jag att mitt hjärta kunde dela sig i två
Och inte visste jag att nåt så litet är det största man kan få
Men jag vill säga dig att inget större litet under kan ha skett
Och jag vill få berätta att hur liten du än är så har du gett mig
Ett hjärta som är dubbelt så stort, och helt plötsligt slår det dubbelt så fort
för din skull och för allt som du ska bli
Till döden
Är du en tillfällighet, en otursamhet,
någonting som ingen vet nånting om?
Eller är du en lag, eller ett lagförslag
med rösträtt, veto och makt när sista ordet är sagt?
Eller är du bara dagen då mitt hjärta slutar slå,
då alla plötsligt minns att de har glömt säga hejdå?
Kan du lura bakom hörnet eller står du bara där och säger liv, göre sig icke besvär?
Är du en början, ett slut, vägen fram eller ut,
kan jag bygga en tro på ett löfte om ro?
Eller finns det ett hopp i att tanke och kropp
skiljs och möts aldrig mer hur vi än bönar och ber?
Kanske är du bara dagen då mitt hjärta slutar slå,
då alla plötsligt minns att de har glömt säga hejdå.
Kan du lura bakom hörnet eller står du bara där och säger liv, göre sig icke besvär?
Kommer du som svar på böner eller är det upp till den
som längtar sig från livet att hitta hem igen?
Kan jag be om att få slippa när du kommer hit till mig
eller har du valt den tid och plats då jag ska följa dig?
Är du en tillfällighet, en otursamhet,
någonting som ingen vet nånting om?
Eller är du en lag, eller ett lagförslag
med rösträtt, veto och makt när sista ordet är sagt?
Är du bara dagen då mitt hjärta slutar slå,
då alla plötsligt minns att de har glömt säga hejdå?
Kan du lura bakom hörnet eller står du bara där och säger liv, göre sig icke besvär?
Din
Tänk om jag vore en liten sten, du kunde hitta mig och jag var så len
Du kunde stoppa mig i fickan din och jag skulle med dina ord få kallas min
Din, jag vill vara din, bara din om du vill ha mig ska jag va din och kallas min utav dig
Din jag vill vara din, bara din om jag var din så skulle jag ha
allt man kan önska sig i denna värld
Och tänk om jag vore ett litet djur, du skulle tycka att jag var söt med lite tur
Jag kunde bo hos dig, älska dig ömt och att jag var ett djur hade du snart glömt
För din, jag vill vara din, bara din om du vill ha mig ska jag va din och kallas min utav dig
Din jag vill vara din, bara din om jag var din så skulle jag ha
allt man kan önska sig i denna värld
Jag ger mig ut på färd emot dig
För tänk om jag vore nåt du vill ha, du kan få önska dig, vad som helst går nog bra
För allting är bättre än som det är nu, det enda jag önskar mig i mitt liv det är du
Din, jag vill vara din, bara din om du vill ha mig ska jag va din och kallas min utav dig
Din jag vill vara din, bara din om jag var din så skulle jag ha
allt man kan önska sig i denna värld
Jag ger mig ut på färd emot dig, snälla säg att du vill färdas med mig
Ja min vill du vara min, snälla bara en liten stund så att jag kan somna ikväll
Min vill du vara min snälla bara en liten stund, sen går jag, jag lovar att jag ska vara snäll
Annars slutar nog min färd här ikväll, jag dör nu utan det som är du
Karin
Kom alla dagar du glömt att du haft, kom alla minnen, kom kraft
Kom lilla Karin, kom in, kom förbi, jag har ett hår du kan gömma dig i
Och jag har en säng du får hoppa i och jag har små leksaker
som bara stått och väntat och längtat efter att få bli
det finaste nån liten unge har fått
Kom om du tror att du längtar till nåt du aldrig haft men förstått
ska finnas, ska fås utan villkor och krav, ja nånting du kan växa av
För jag har en vägg du får måla på, jag har ett rum du kan göra till ditt
och jag har små sockiplast som du kan få så springet i benen får härja helt fritt
Kom lilla Karin ja kom när du kan, du blir en saga som är sann
Kom utan varning och utan logik, smyg tyst som natten eller gapa och skrik
För här finns det öron som helst av allt vill få lyssna när du sjunger falskt i en kör
ja här finns det trygghet du kan ty dig till, som aldrig ska lämna dig vad du än gör
Ja jag har en säng du får hoppa i och jag har små leksaker som bara stått
och väntat och längtat efter att få bli det finaste nån liten unge har fått
Och jag har en vägg du får måla på, jag har ett rum du kan göra till ditt
och jag har små sockiplast som du kan få så springet i benen får härja helt fritt
Uppåt framåt
Jag vill uppåt, framåt, för inte mot,
jag vill ha dagen komplett när du kittlar min fot
en slags nöjdhet i blandning med full fart och vind,
men där målet får vara din hand mot min kind
Utan krångel och ångest men med tankar på flykt,
där vår ångande framfart blir det som är tryggt
Utan skoskav och magsår, försvinn och förlåt,
men med morgnar där mitt skratt fylls i av din gråt
Jag vill uppåt, framåt, lätt inte tungt,
där kristidshantering kan va ta det lugnt
och där drömmar får blandas med kall verklighet
men var gränsen går är det bara vi som vet
Vi har krångel och ångest med sinnen på drift,
våra hjärtan och hjärnor får jobba i skift
Vi har skoskav och magsår, försvinn och förlåt,
vi har morgnar när ditt skratt tystas av min gråt
Jag vill uppåt, framåt, mjukt inte hårt,
vill ha ditt liv intill mitt när allting känns svårt
och få blunda och glömma allt för en sekund,
sen bli omhållen utan att sova en blund
För mitt krångel, min ångest får vila hos dig,
och ditt vemod kan lägga sig här bredvid mig
och ditt skoskav och magsår kan du lämna här
bland försvinn och förlåt, jag vill ha allt du är
Bilen
En söndrig bil i diket en bit bort vill vittna om ett liv som blev för kort
att många mil fanns kvar att åka än, om han inte kört
En trasig kvinna nånstans hemmavid håller benhårt i sin storhetstid
då hon var vacker, oförstörd och ren, innan han kom
En flaska tom som kyrkan här i byn, ett spår i snön fram till en sorglig syn
ett kanske rop på hjälp som ingen skrek, ingen skrek
En liten ruta i min tidning sen, två döda, överlevde gjorde en
men om kvinnan hemmavid som fick hans skuld, inte ett ord
En flaska tom som kyrkan här i byn, ett spår i snön fram till en sorglig syn
ett kanske rop på hjälp som ingen skrek, ingen skrek
Att nånting fattas här kan alla se, garaget gapar tomt, det gör han med
som svär sig fri ifrån all skuld och skam, ifrån sitt liv
För en flaska tom som kyrkan här i byn, ett spår i snön fram till en sorglig syn
ett kanske rop på hjälp som ingen skrek, ingen skrek
En baklykta står visst och blinkar än, fast bilskrället är dött för länge sen
en varning till den som passerar här, nåt är förstört
För en flaska tom som kyrkan här i byn, ett spår i snön fram till en sorglig syn
ett kanske rop på hjälp som ingen skrek, ingen skrek
Nej en flaska tom som kyrkan här i byn, ett spår i snön fram till en sorglig syn
ett kanske rop på hjälp som ingen skrek, ingen skrek
Som på låtsas
Som på låtsas fast på riktigt, säg det fort fast det är viktigt
lek på allvar, skynda långsamt och säg bara sånt som är sant
Våga hoppas på nåt verkligt fastän det kan tyckas märkligt
när allt vi har är förgängligt eller hopplöst otillgängligt
Så kom tätt intill, säg vad du vill
en dag utan dig i min värld är inte mödan värd
Det du ger till mig är sanning, en hel värld satt i förvandling
för att du har vågat hoppas, aldrig låtit tanken stoppas
Och att du ser mig för den jag är och har mod att hålla mig kär
gör dig större än allt annat, du finns kvar när världen stannat
Så kom tätt intill, säg vad du vill
en dag utan dig i min värld är inte mödan värd
För vad skulle jag se, vad fanns det att ge
om du inte fanns i mig någonstans
Så som på låtsas fast på riktigt, säg det fort för det är viktigt
vi leker allvar, skyndar långsamt och säger bara sånt som är sant
Kom tätt intill, säg vad du vill
en dag utan dig i min värld är inte mödan värd
Kom tätt intill, säg vad du vill
en dag utan dig i min värld är inte mödan värd
Nangijala
Till barnen säger vi att du har åkt till Nangijala
till mig själv har jag svårt att hitta ord
Jag saknar dig så mycket att det spelar ingen roll
var du är, du är bara inte här
Och till grannen nickar jag om att det går en dag i sänder
fastän ingenting egentligen går alls
Du fattas mig så mycket att jag inte alltid minns
vad jag har, nu när inte du är kvar
Men till dig finns det ingenting som jag behöver säga
ingenting som du inte redan vet
För jag bär dig i det innersta av rummen i mig själv
det du byggt, det som är vårt och tryggt
Ja till barnen säger vi att du har åkt till Nangijala
och nu säger jag det också till mig själv
För jag älskar dig så mycket att det spelar ingen roll
var du är, du är ändå alltid här
Jag älskar dig så mycket att det spelar ingen roll
var du är, du är ändå alltid här
Bahamas!
Du! Vi åker till Bahamas! Vi lämnar allt vi har och bara drar
Vi två behöver gå bananas, få sol och billig sprit där i nån bar
För det där med att jag skulle bli rik och berömd och sen ta med dig dit
Ja jag vet, det har gått sådär, men nu gör vi såhär
Vi drar! Vi åker till Bahamas, det sägs ju vara himmelriket självt
Vi blir som två Dalai Lamas, varandras mera avslappnade hälft
För jag vet att vi har mycket här, våra liv och ansvar, jobb och sådär
Men jag lovar, allt det finns kvar, vi tar steget, vi far!
Vi drar! Vi drar!
Nu! Vi gör det vi har drömt om, jag lovar det är värt varenda spänn
För snart så kommer vi ha glömt dom, de där pengarna vi sparade till sen
För vem vet när du och jag får en chans att bara dra iväg någonstans
Som vi vill, en gång till, bara vi, ja vem vet hur det blir
Så vi drar dit solen alltid skiner och stränderna ser påhittade ut
Det hjälper mer än mediciner att se världens ände innan man tar slut
För det där med att jag skulle bli rik och berömd och sen ta med dig dit
Ja jag vet, det har gått sådär men nu gör vi såhär
Vi drar! Vi drar! Vi drar! Vi drar!
Hej och hå! Nu förstår ni så har Brewhouse, där jag sitter och har kontor och har gått företagsinkubator för kulturföretag i snart ett år, skrivit om mig på sin blogg! Det kan ni gå in och läsa här, och få en fin bild av vad det är jag gör om dagarna. Ha det gott hörrni!
Jag tror att ett annat samhälle är möjligt. Ett där människor är friare, löneskillnaderna mindre, konsten mer betydelsefull och den inre lyckan och möjligheten till avslappning måttet på hur bra det går för oss i våra liv. Jag tror på höga skatter och en stor och stark välfärd som alla får ta del av. En stor allmännytta med låga hyror, medborgarlön och sex timmars arbetsdag som standard. Jag tror på mer tid till att tänka fria tankar, vara med de en älskar eller bara vara för sig själv. Jag tror att vi rusar åt fel håll när vi ska maximera vinsterna och konsumtionen och jag tror att vi är många som känner så men känner oss för små för att kunna påverka något. Men minns att allt en gör och säger som någon människa hör eller ser, kan påverka hen. Stärka, hjälpa, inspirera och stötta. Så vi måste fortsätta säga vad vi tycker och kämpa för det vi tror på. Det är det enda sättet. Och så kan vi läsa den här forskaren som också tycker att vi ska jobba mindre. Tex.
Taggar: arbete, Frihet, fritid, Kärlek, medborgarlön, Politik, rättvisa, Samhälle, sex timmars arbetsdag
Kommenterer:
Jamenvisst, nu har det korats en vinnare i tävlingen på min facebooksida serrni! Och ingen mindre än Jessica Börjesson vann två biljetter till Istället för Bahamas på 2Lång nu i veckan! Grattis Jessica!!
Hallå ja! Just nu pågår en tävling på min facebooksida, där man kan vinna biljetter till veckans föreställningar av Istället för Bahamas! Gå in och gilla sidan och delta i tävlingen, så kan du och en vän få se en föreställning som folk säger såhär om:
Taggar: anjaerika, Cancer, Din, Döden, föreställning, istället för Bahamas, iställetförbahamas, Kärlek, Livet, Mamma, Media, Minnen, Missbruk, Musik, Nangijala, Pappa, Sjukdom, Skivsläpp, Sorg, Spelning, teater
Kommenterer:
Hallå ja! Nu har jag varit i Västerås och spelat Istället för Bahamas, blivit intervjuad både i radio och för en tidning (mer info kommer när jag vet i vilket nummer av tidningen jag kommer vara med) och fotats av grymma Feministfotografen! Och såklart träffat min fantastiska pressis Jessica på Presshjälpen. Allt inom loppet av 24 timmar. Vilken helg alltså! Känner mig lätt urblåst just nu, och laddar inför imorgon när en ny göttig vecka börjar. Ska ägna några dagar åt Brewhouse och mitt företagande (a.k.a jobba för fler spelningar och föreställningar i framtiden, hitta bokningsbolag osv) innan jag och Patrik på fredag tar vårt pick och pack (eller egentligen mest våra gitarrer) och drar till Tyskland på en veckas turné! Det blir gött det.
Men först ska vi hälsa på Patriks familj idag, det blir gött. Lugnt tempo och lite frisk luft i lungorna, det tror jag på mitt emellan allt som händer.
Hallå ja! Nu förstår ni kommer ett inlägg om Västerås. Inte staden Västerås i sig egentligen, för den vet jag inte alltför mycket om ännu, men ett inlägg om att JAG KOMMER TILL VÄSTERÅS PÅ FREDAG!!!
Jag har ju skaffat mig en hel del nya kontakter i denna stad som förr hette Västra Aros, framförallt via visartisten Tina Wilhelmsson, som kommer därifrån och som jag stött på i massa olika sociala medier det senaste året, och som numera känns som en vän fast jag faktiskt aldrig har träffat henne i verkligheten. Hon bor och jobbar alltså i Västerås, och har sammanfört mig med både min nya pressperson Jessica på Presshjälpen, och personen som ska ta nya bilder på mig, Sofia a.k.a Feministfotografen. Fattar ni hur bra denna fotograf kommer passa mig? Jag dör lite av förväntan inför när dessa bilder ska tas. Och, förutom att det ska tas bilder med feministiska förtecken på mig på fredag, så ska jag ju också spela min föreställning Istället för Bahamas på 4:e Teatern! Sicken dag det kommer bli. Jag tycker att ni ska göra som jag och komma till Västerås på fredag om ni inte redan är där, och se mig och Istället för Bahamas. Det kommer bli en fin kväll.
Det finns några saker jag inte riktigt förstår. Här kommer en lista, utan egentlig inbördes ordning, men ändå numrerad, eftersom det är en lista:
1. Att snaps finns. Dessa starka drycker som bränner sönder halsen på väg ner i magen och som påstås vara goda med sina olika kryddningar men som egentligen smakar skit och sprit i ohelig kombination. Förstår icke dess existens. Alls.
2. Att Björn Söder är andre vice talman i Sverige. Det är så sjukt och så fel. Orkar inte ens gå in närmare på det.
3. Varför cancer finns. Men det förstår eller gillar ju å andra sidan ingen. Men ändå, det är en värdelös sjukdom och alla som kan borde skänka pengar till forskning.
4. Att det finns folk som inte gillar att betala skatt. Att de inte ser värdet av att ha en gemensam grund att stå på utan hellre ser att alla ska reda sig själva. Lite som om varenda myra i världen skulle försöka bygga sin egen stack. Dumdristigt och onödigt.
5. Att det även finns folk som tycker att endast kultur som är själv- eller reklamfinansierad borde få finnas, eftersom ”så fungerar ju resten av marknaden”. Ja, men kulturens uppgift är varken att generera vinst eller skapa ekonomi, kulturens uppgift är att berika människan inifrån, att hjälpa henne att förstå sig själv och sin omvärld. Det förtjänar statliga bidrag och en kravlös tillvaro utan vinstindrivarhot, och det förtjänar dessutom skäliga löner för de som utför kulturarbetet. Tänk så rikt vårt samhälle vore, både monetärt och själsligt, om kulturen fick existera och blomma utanför pengasfären.
6. Att så många människor hyser och uttalar främlingsfientliga och rent rasistiska (vad skillnaden är vet jag ärligt talat inte riktigt men jag siktar brett här) åsikter utan att tro eller förstå att det är det de är. Rasismen har blivit så normaliserad bland folk att lite vem som helst slänger sig med ”jag är inte rasist, men..” nuförtiden. Frasen som i mina kretsar liksom är ett skämt eftersom den alltid följs av rasistiska uttalanden. Den sägs och skrivs lite varstans. Och det är jobbigt. För jag vill inte leva i det samhälle som skapat och lett fram till det. Eller det samhälle som skapas av det. Men det gör jag ju. Och så kämpar jag emot. Men fan vad det kan dränera en, att försöka få folk att förstå. Men men, sånt är livet. Ett steg i taget ska vi förändra världen. Om den nu aldrig ska bli snapsfri så kan den väl åtminstone få bli rasistfri inom min livstid. Då skulle jag bli glad.
Hallå! Jag har ju glömt berätta att jag har blivit invald i styrelsen för Music Against Violence! Det känns kul!
(Har även glömt blogga om att vi har haft premiär, att jag älskar mitt jobb, min kille och livet och att det börjar trilla in lite bokningar inför hösten, förresten.)
Livet livet, hörrni!
Taggar: ALV, Astrid Lindgrens Värld, Barnteater, istället för Bahamas, Jobb, Music Against Violence, teater
Kommenterer:
Hej på er! Det var ett tag sen nu. Igen. Sorry för det! Till mitt försvar så har jag en massa halvskrivna inlägg som jag inte har hunnit färdigt när jag hållit på med dem, så jag har tänkt på er, jag har tänkt blogga, men jag har, som så ofta nu på sistone, inte riktigt haft tid. Hur folk som Blondinbella lyckas blogga trettio gånger om dagen övergår mitt förstånd. Men, hur som helst. Här är jag nu, och jag vill egentligen bara säga att jag är så tacksam för all pepp jag får för mitt feministiska arbete! Jag vet att det egentligen inte är mycket, jag är inte särskilt bildad på ämnet ännu, och jag delar väl rätt ofta bara ut rallasvingar som vem som helst med feministisk kompass skulle kunna dela ut, men jag får mycket uppmuntran, och det gör mig glad. Kanske är det så att folk behöver de där rallarsvingarna som avstamp in i sina egna feministkamper, vad vet jag.
Till exempel så delade jag en bild i helgen, en väldigt snyggt formulerad tanke kring varför vi ska säga feminism och inte jämställdhet om det som faktiskt är feminism, och den har delats FEMHUNDRAFEMTIOFEM GÅNGER på fyra dagar. Och ni kanske är social media-äss som får femtiotusen likes på allt och tycker att femhundra delningar inte är nåt, men för mig är det rekord. Det är den typen av rekord som gör att jag måste gå in på bilden varje dag nu för att se hur det går för den, för antalet växer och växer och växer. Och bilden, ja den ser ut såhär:
Man kan se bredvid den gråklädda personen att hon som gjort bilden har en hemsida som heter lilija.com, och där kan man gå in och se mer av hennes grejer. Så jäkla smart och snyggt gjort!
Så mycket mer än så har jag inte att säga idag. Mer än en sak kanske. Om ni har tips på ställen jag borde spela på till hösten, med min föreställning, så hör av er! Jag vill spela hur mycket som helst och ska försöka fylla hösten till bredden!
Ha det gött hörrni, nu ska jag snart spela för pensionärer.
ps. Vi samlade in 6500 spänn till F! på F!ESTA! Tjoho! ds.
Taggar: Feminism, föreställning, istället för Bahamas, Media, Patriarkatet, Politik, Samhälle, teater
Kommenterer: